I killed my darlings

Skrivet den 2013-12-18 klockan 23:53:47
 
Det här är mitt lilla bidrag till Fredrikas sypeppsutmaning (sypeppen är förresten världens bästa grej för er som inte visste det. Läs om det här) där man skulle färdigställa ett UFO (unfinished object)  tills idag. Ungefär alla mina syprojekt är UFO:n så det var ju inte så svårt... Det här skulle bli min fösta motveckade kjol i tunt vinlila ulltyg, eftersom bomullskjolar är lite kalla när det är vintertider. 
 
. När jag hade kommit så långt att jag skulle sy ihop fram och bak stycket kom jag på att jag egentligen hade velat ha fickor. Egentligen var jag för lat för att göra det, men jag visste att jag skulle ångra mig om jag inte gjorde det. När jag var klar och insåg jag att jag mätt ut alldeles för mycket sömnsmån och att kjolen var liiiiiiiite för stor. 
 
Så I killed my darlings. Och storleken blev perfekt när de var bortklippta. De såg inte glada ut när jag dokumenterade deras sista sekunder i livet. Inte alls.
 
 
Man kunde skymta det fina fodret ibland.
 
 
Men det blev ju bra ändå. Nu är jag åtminstonde bättre på att göra fickor. Bara att sy i en knapp medans jag ser på godnattsaga. (har fastnat i downton abbey beroendet).
Imorgon svishar jag till min sista skoldag för i år. Godnatt!
 
 

klockrent, klockrent.

Skrivet den 2013-12-10 klockan 12:12:00
Nu i december har det dykt upp miljontals av olika julkalendrar av bloggare och företag. Vissa av dem är riktigt bra gjorda och väldigt inspirerande, vissa är bara en massa reklam och vissa helt meningslösa. 
 
En av dem är unga feministers julkalender svar på tal där unga feminister och feministiska förebilder skriver om vad feminism är och tar upp och diskuterar viktiga ämnen. Mycket peppande och också vilt engagerande, jag håller inte med alla om allt men det skulle ju vara omöjligt att göra det eftersom alla har en unik åsikt som är mycket mer komplicerade än att vilja ha ett jämställt samhälle eller inte! 
 
Jag är inte medlem i unga feminister och i Feministiskt initiativ som stödmedlem därför att jag håller med om exakt allt vad de säger. Jag är medlem därför att jag vill kunna hålla med dem om allt, i framtiden.  
Och det är ju exakt vad vi alla behöver göra, påverka och förändra. 
 
 Här är lite julgodis för oss alla. Man får ont i magen efteråt, men det smakar väldigt gott så det är svårt att låta bli. 
 
 
 
När jag läste lucka 8 i kalendern blev jag så glad. Såhär hade en ung 22 årig feminist skrivit:
 
 
 
 
 

Män och Kvinnor är olika! Överallt ser jag vuxna människor frustrerat stampa i backen och skrika detta. OLIKA!

 

Visst jag köper det, kvinnor har bröst och vagina, män har penis och testiklar. Jag vet, jag bryr mig bara inte så mycket.

 

Hormoner! Skriker dom. Vi har olika hormoner!! Naturen gjorde oss olika! OOOlika!!

 

Naturen? Vem är naturen? Det talas om denna ”Naturen” som att detta är en person som har bestämt allt innan människan landade på jorden och att dessa regler måste följas slaviskt. Eh..? Jo har ni hört talas om evolutionen? Den där processen där förändring och anpassning gör att djuren blir bättre, till exempel lär sig kommunicera osv.

 

Och förresten? Gör vi inte saker som går mot vår natur hela tiden? Typ ni vet, sitter ner 8 timmar om dagen, bor på samma plats hela livet, äter mjöl, konserveringsmedel och socker samt småsaker som gå på två ben, lever till över 30 år och återupplivar folk som dött.

 

Men ändå hävdas det att män ”har ju en starkare sexlust, för att de ska vilja sprida sin säd” som en förklaring vilket också i förlängningen används som en ursäkt till våldtäkter. Samt att kvinnor ”stannade hemma i grottan och sörjde för barnen, det är bara naturligt att kvinnor är hemma och diskar”. Jo men visst. Förlåt, jag ska diska all disk i hemmet för att det gjorde ju ”grottkvinnorna”, asbra logik. Ska även amputera min arm utan bedövning för så gjordes det för 700 år sedan…

 

Jag har hörde någonstans att vi har tämjt naturen, varför kan vi i så fall inte tämja oss själva?

 

En ung feminist, 22 år

 

 

Det är ju delvis sant, eftersom det har hänt att man aputerat armar utan bedövning också efter år 1313. Det händer ju fortfarande. Men själva poängen är att vi inte vill ha det så. Världen måste förändras mer än bara när det gäller teknik. Och det är skrivet så rysligt bra. Klockrent!

vinterpepplista

Skrivet den 2013-12-09 klockan 16:43:00
 
När jag tänker på vintern tänker jag bara på hur jobbigt det är att det är så mörkt mest hela tiden, att det är kallt, snöigt och halt på vägarna så att man inte kan cykla utan måste åka bil och buss överallt.. Fast på ett sätt tycker jag om den krispiga luften och att himlen är så stjärnklar. Men för att allt inte skulle kännas helt meningslöst så jag skrev en vinterpepplista för mig själv häromnatten. 
 
 
♦ Eftersom tiden då man oftast är hemma har det redan hunnit bli mörkt så kan man ägna mer tid åt foto- och filmredigering istället för att ta nya bilder som jag skulle gjort annars. 
 
♦ En behöver inte känna skuldkänslor för att man inte går ut utan helst vill sitta inne och mysa med en vän, familjen eller kanske en film halva dagen. (Intalar jag mig åtminstonde....) 
 
♦ Man kan frossa i makerier, sticka och virka massvis av vackra ting såsom mössor, örhängen, korgar, lapptäcken och liknande. Ägna sig åt smyckestillverkning och gräva djupt ner i tyglådorna och sy något av alla tyger jag fyndade på loppis i somras. På så sätt blir det plats för nya tills nästa loppissäsong! 
 
Johodå, jag har redan börjat...! Bara några hundra varv kvar...
 
♦ Försöka läsa alla de fina böcker jag köpte i somras på loppisar här och var. 
 
♦ Måla och teckna vackra bilder att sätta upp på väggarna eller knyckla ihop i papperskorgen, ständigt ätandes på julgodis! 
 
 
Vintern är den årstiden då en kan göra något av allt material man samlat på sig eftersom man mest sitter inne och dricker te och kaffe. Det är iallafall min plan. 
 

farväl min höst.

Skrivet den 2013-12-09 klockan 16:36:00
Vintern har kommit och lagt sin snö över marken. Det här är mitt hejdå. 
 
Men hösten har fortfarande lämnat spår efter sig, som de tomma trädgrenarna, uppätna äpplena och löven i gräset. 
Allt som finns kvar av den är några presstorkade röda höstlöv i ett kuvert och en rönnbärsgirlang på min vägg. 
 
 
 
 
Jag spenderar dagarna åt alfapetsspelande, mormorsrutsvirkande och brevskrivande. Och jag tror jag har slagit ett galet rekord i att vara med i tävlingar på alla möjliga hemsidor som har tävlingsjulkalendrar. Men säkert kommer jag bara få en massa reklam på mejlen och inga vinster i brevlådan. Fast det risken får en ta. 
 
 
Dagen då den här bilden togs tog jag mitt sista dopp i havet för i år - utan bastu och handduk. En bedrift! Och jag älskar det. Man hinner inte känna hur kallt det är, men man reagerar ändå på den genom att bli helt otroligt pigg, lycklig och klarvaken. 
Sen dess har jag varit förkyld till och från nästan hela tiden...
 
 

Luz es la luna, solitaria y blanca.

Skrivet den 2013-12-02 klockan 16:19:00
 
 
En dag i november åkte vi tåget till Köpenhamn, jag, Zandra, Amanda och Lisa, för att se den fantastiska utställningen om Frida Kahlo på Arken. Vi tänkte att när det är så grått och trist som det är just i November måste man liva upp vardagen lite.  Det blev ganska dyrt, så det var tur att netto fanns där vi handlade vatten och muslikakor för våra sista kronor. Och det tog ganska lång tid eftersom ingen av oss visste vart vi skulle gå. Men Köpenhamn verkar vara en otroligt mysig stad, jag trodde att jag hade varit där en gång innan med familjen för några år sedan och ätit på restaurang , men det var tydligen i Helsingör. Jag hade feberfrossa just då, så det förklarar väl saken... 
 
Tågstationen gav mig flashbacks till den gång då jag som nio åring kom ifrån pappa på kastrup när vi alla blivit avslängda från tåget som var överbelastat med folk, och tog tåget vidare till Köpenhamn själv. Där såg jag vårt tåg mot italien åka iväg, utan oss. Så det blev aldrig någon italienresa, pappa blev väl rädd att det skulle kunna hända igen någonstans där det var mycket farligare. 
 
 
Där fanns kortfilmer ur hennes liv, målningar både gjorda av henne och Diego, fotografier, skulpturer, teckningar, hennes mexicanska kläder och mycket att läsa om hennes liv. Som ni säkert vet finns det  också en filmatisering om hennes liv, Frida. Någon sa mig att historien om henne är förvrängd, men jag hann aldrig fråga vad som menades. Den är mycket vacker iallafall, se den!                                                         
 
 
 Frida Kahlo skapade verkligen stark konst. Kanske hade hon inte kunnat det om hon inte lidit så mycket, det är ju vad många av hennes konstverk handlar om.
Hon är min favorit. 
 
 
 
Målningen här ovan är min absoluta favorit. (Fast hennes självporträtt är också oerhört starka, så det är svårt att säga. ) Den är så vacker och har verkligen en betydelse. Namnet på den är "El abrazo de amor del universo" som betyder ungefär "Universums Kärleksomfamning". 
 Jag kan inte förstå hur hon kan komma på allt, alla små och betydelsefulla detaljer. Men som hon sa:
 
"They thought I was a surrealist, but I wasn't.
I never painted dreams. I painted my own reality."
 
 
 
 
 
På tågen läste vi danska hipstertidningar som hade utklippbara franska mustacher på framsidan. Det var rättså gulligt. 
 
 
Till er som ännu inte varit där, åk dit omedelbums!  Det är gratis för dem under 17 år. Utställningen finns kvar till 12 Januari!