något turkost och himmelens mysigt

Skrivet den 2014-07-31 klockan 13:21:00
Mitt sprillans nya alster: En mysdress i turkos stretchvelour!
 
Som liten hade jag en mysdress i likadant turkost velourtyg, bestående av munkjacka och mysbyxor. Så detta blir någon slags uppdatering av min älskade gamla mysdress, i nytt tyg då förstås. De här är faktiskt ett av de få plaggen i tyg som jag handlat nytt i en tygaffär. Bra det, ur miljösynpunkt.  Vill inte göra det till en vana att handla på stoff och stil. Men hellre där än i en klädaffär!
 
 
Mönstret till tröjan är uppfunnet just för den här, men jag kommer göra många fler eftersom att modellen är så otroligt skön! Men ritade inte på helt fri hand förstås, utgick lite från en gammal tröja som jag klippt upp och ritat av mönstret på. 
 
 
Kjolen är en traditionell halvcirkelkjol som faktiskt är skuren i ett helt stycke, men som jag var tvungen att sy in lite och då passade på att göra sidosömmar för prydnads skull. Den får lite mer stabilitet då också. 
 
 
Dragkejdan var till skillnad från de andra momenten väldigt problematisk. Antagligen var det därför att jag var uppe försent och slarvade alldeles för mycket, trött som jag var. Och stretchmaterial är min symaskin inte bästa polare med. Men det löste sig tillslut.  
 
 
Måste bara våga använda den ordentligt nu, tycker nästan om den lite för mycket för att använda den. Har ju tänkt mig att denna ska jag vara iklädd när jag syr mina framtida alster, och mysa järnet! 
 
 Mamma var fotograf. 

örondekorationer och en turkos sol om halsen

Skrivet den 2014-07-30 klockan 20:56:20
Jag är en mästare i att tappa bort mina favorit örhängen, det blir lite tomt tillslut. Kommer säkert hinna tappa många fler innan jag kan ersätta dem jag redan saknar. 
 
 Tänkte fylla på förrådet lite, så jag har hållit en liten smyckesverkstad på mitt arbetsbord lite till och från. Gillar att börja på allt, men mycket blir ju inte klart när alla projekt är igång samtidigt. Typiskt. Det känns som om man hållit på och jobba jättelänge, men ingenting är klart och det verkar som om en aldrig kommit nånvart. Men nu kan jag iallafall slappna av lite, nu när jag har några färdigställda älsklingar.
 
 
 Elefantfamiljen.
 
Tanken är att en ska har tre elefanter på samma gång, nu när jag ändå har tre hål tänkte jag att det var lika bra. Och inte kan jag bara separera elefantungarna från sina föräldrar på det viset.
 
Har använt nagellack att måla dem alla i.
 
 Solhalsband och två par örhängen. Solen är tagen från en hängande ljuslykta jag funnit på loppis och prydd med en träpärla. 
 

förrinnan sommaren

Skrivet den 2014-07-30 klockan 20:37:01
 
 
Såhär såg tillvaron ut för ganska många veckor sedan, tiden då det fortfarande fanns historielektioner, fina förmiddagar i bildsalen och mysiga samtal med klassen att se fram emot. Nu har jag en stad som väntar på mig, en ny skola med en ny bildsal och nya konstverk som ska skapas där. 
 
 
 
 
 
 
Zandra och jag var båda fotografer. 

Solig sypepp

Skrivet den 2014-07-19 klockan 12:46:00
Vad jag längtat efter att få tid till att i sommar vända uppochner på mina tyglådor och köra gasen i botten på symaskinspedalen. Och nu har jag äntligen kommit igång!, mycket tack vare sypeppen som inspirerar och peppar. Har ni tid i sommar så var med ni också!  Fredrika är i full gång med att anordna sybingo och en knit-along som är inne på sin första vecka där vi ska sticka supermysiga koftor tillsammans. 
Läs om den underbara idén att ha en sypepp här och allt vad den innebär.
 
 
Det här är mitt bidrag till solpeppen, en t-shirt i ett prickigt tyg som förut varit en ärmlös topp. Alla små tygbitar är nogrannt ihoppusslade och tillvaratagna på för att få ihop den.  
Och mitt senaste alster, min älskade blommiga kjol. Tillräckligt vid för att kunna röra sig i och tillräckligt tight för att inte blåsa upp i vinden. Den har mysfickor och självklart knappar hela vägen som jag målat med nagellack för att få rätt nyans. 
Ett par symaskinsnålar offrades men det var så väldigt mycket värt det. 
 
 
För att göra mönsterritningen roligare och mindre långtråkig så sydde jag först en testvariant i ett gammalt tyg som en gång i tiden varit fodral till en soldyna. Har fäst mig vid den, tyget är ändå lite charmigt på nå vis. Kallar den för "karamellkjolen" och Mollly brukar smaska i sig den ibland och fundera ut vilka smaker de olika färgerna har. Praktiskt att göra en slarvig testvariant till och börja med för att inte riksera att göra helt tokigt och få en kjol extra till på köpet. 
 
 
 
 Två stiliga insnitt baktill, på båda kjolarna förstås. 
Tyget är frotté-liknande och stadigt. Mamma har köpt det för länge sen på en second hand, så jag är uppväxt med det. Jag brukade använda små bitar att detta tyget ibland när jag lekte med barbies till exempel.
 
 
 Kameran fotograferade, självständig som den är.

Backafestivalen

Skrivet den 2014-07-18 klockan 23:34:27
 
  Jag besökte förstås Backafestivalen förra helgen, där vi för det mesta ägnade oss åt att äta underbart god mat, dansa, prata och mysa tillsammans. 
 
I soluppgången vaknade vi plågsamt varma i tälten och gick ner till vågorna för att bada, och detta året lyckades vi minsann att komma i tid till yogan en morgon. Jag och Lisa fick pröva på acroyoga - yogaövingar som man gör två och två. Väldigt skoj och peppande, och bra att kunna hjälpa varandra att sträcka sig ännu lite längre fram eller så. Tänker mig att det är bra när man har svårt med motivationen, vilket jag absolut har. Då kan man ju göra det till en fin grej ihop och peppa varandra som sagt. 
 
 
 
 
Första kvällen dansade vi till Sallyswag, härligaste bandet! De var så otroligt gulliga, en av de sa att hon aldrig hade stått på en scen där man kunde se havet och att det var så fint. Hon såg kanske inte fullmånen bakom henne, och alla stjärnor omkring, men havet var tillräckligt för att trollbinda henne. 
 
 
Eftersom det är valår i år hade festivalen tagit ställning något mer än förut, The Banadettes uppträdde, Cleo och Kristina Amparo, Emil Jensen, sm-vinnare i poetry slam, ståuppkomiker, Tant Parant och andra folkmusiker, ett band som spelade musik av Django Reinhardt och ett par riktigt ösiga och dansanta band. Folkmusiktältet blev det inte så mycket av tyvär, och även om jag längtat mycket efter det så var det fint med lite variation. 
 
På campingen satte vi upp tälten i en ring och det kändes som om vi hade vår lilla egna tältby, avskild från resten av världen. 
 
 
 
Några foton på artister blir det inga, kameran fick inte följa med på sånt. Fotografera kan en ju göra när man vill, men dansa barfota till livemusik brukar vara lite svårare att få till. Men åh! Så snygga de var i det färgglada scenljuset med rökmaskinsdiset omkring, Cleo och Kristina Amparo, och Sallyswag. Fullkomligt magiskt. 
 
 
 
 
 
Sista natten sov jag ett par timmar i mitt tält och vaknade med vattenpölar omkring mig. Köpa billiga dåliga tält gör vi aldrig igen. Bäst hade det ju varit att sy ett eget!